Vissa går efter alkoholhalten medan andra väljer flaska efter snyggast etikett. Andra, som vill kunna och förstå sig på den spännande värld som ligger dold bakom vinets olika druvor går slaviskt efter druvan. Vilken inte är helt rätt då det finns andra aspekter att ta med i sina beräkningar såsom druvans ålder, land och druvans mognad. Från DN.se och deras matsidor kommer här ett utdrag av vad som karaktäriserar de olika typer av druvor som finns.

“Chardonnay betyder runda, tropiskt sötfruktiga vitviner som ofta kryddas genom lagring på ekfat. Sauvignon Blanc står i stället för renare, krispiga vitviner med en tydlig karaktär av krusbär och nässlor. En cabernet sauvignon är ett stramt, smakrikt rödvin med en druvkaraktär av svarta vinbär, medan en pinot noir är lättare och friskare med en druvarom som går mot jordgubbar och hallon. Syrah betyder i sin tur ett djupt, mulligt vin med kryddiga toner som ger associationer till läder, kryddpeppar, inälvor och tjära. Står det i stället Shiraz på etiketten, så brukar det innebära att viner är mer eldigt, knäckigt och kryddat med vanillin från fat av amerikansk vitek”

Druvan är ett steg i rätt riktning

Att gå efter den druva man gilla mest är inte helt rätt, men absolut inte helt fel och passar utmärkt att börja med för att ta reda på mer. Vad många däremot vet är att till de flesta fiskrätter ska det drickas vitt, och till det röda köttet passar oftast det röda vinet bäst. Mat till öl, vin eller annan dryck kan vi finna på de tusentals matsajter som lockar med härliga bilder och inbjudande recept. Att dricka ett gott vin, eller att lära sig mer om viner, blir så mycket roligare om vi har en läcker måltid framför oss som förstärker smakerna i glaset.

4 oktober 2007 fann EG-domstolen att Sverige handlade i strid med artikel 28 i EG-fördraget. I Sverige var det fram till det aktuella datumet förbjudet att importera alkoholhaltiga drycker via en oberoende mellanhand eller genom yrkesmässig befordran. Artikel 30 i EG-fördraget medger förvisso att vissa inskränkningar kan anses vara befogade, till skydd för hälsa och liv, men domstolen fann inte detta vara fallet här. Beställa vin på nätet är därmed tillåtet.

I målet, C-186/05, yrkade EU-kommissionen att Sverige hade frångått sina skyldigheter, som specificeras i EG-fördragets tjugoåttonde paragraf, genom den svenska alkohollagen. En av EU:s grundprinciper är den fira rörligheten av varor inom unionen. Kommissionen fann, att eftersom alkohollagen förbjöd att en oberoende mellanhand anlitades för att ombesörja transporten, så kunde en svensk inte beställa varor från en producent eller en handlare i en annan medlemsstat. Den fria rörligheten blev därmed lidande. Kommissionen hävdade att 4 kapitlet, 2 § första stycket i alkohollagen var en kvantitativ importrestriktion, vilket inte är tillåtet. Detaljhandeln, alltså Systembolaget, kunde vid förfrågan beställa hem dryckerna i fråga, men detta ansåg inte kommissionen vara tillräckligt.

En liknande frågeställning hade behandlats tidigare, i det s.k. Rosengrenmålet. Konsekvenserna av målet hade diskuterats av regeringen och berörda myndigheter.

Om man är lite händig kan man faktiskt göra sitt eget vin. Har man bara läst på och har lite tålamod så kan man göra så att man odlar vindruvor i ett välskött växthus och sedan jäser i en damejeanne i källaren. Det blir inte nödvändigtvis lika gott som när man har köpt det i butik, men det är en glädje att dricka något som man har gjort själv.

Man kan förstås också använda sig av tillsatser och verktyg för att göra sitt eget vin utan att man har själva druvorna inblandade. Detta löper större chans att bli lyckat, men dels är det ju inte lika autentiskt och dels är det ofta ändå lite, lite surt.
Men varför inte prova dig fram själv?