Vin är en blandning av vatten, etanol, sockerarter, fenoler och syror. Inom EU definieras vin som ”den produkt som framställs uteslutande genom total eller partiell alkoholjäsning av krossade eller okrossade färska druvor eller av druvmust”. Denna produkt måste även uppfylla vissa krav på druvsort och alkoholhalt, krav som varierar beroende på vintyp och odlingszon, annars får den inte betecknas som vin inom unionen.
Vindruvorna som använda i tillverkningen kommer nästan alltid från växten vinranka, vitis vinifera. Dessa ympas dock in på rotstockar från andra arter i vinsläktet, då dessa arter har bättre motståndskraft mot vinlöss. Rotstocken påverkar inte smaken på druvorna, men däremot avkastningen och därmed också kvaliteten.
Blått blir rött, vitt och rosé, eller?
De olika druvorna inom arten vitis vinifera delas in i två huvudgrupper: gröna och blå druvor. Det som avgör är färgen på druvornas skal, fruktköttet har ungefär samma färg. Eftersom det är i skalet som pigmentet sitter är det framför allt skalet som avgör vilken färg vinet får. Ju snabbare man tar bort skalen efter att ha pressat blå druvor, desto ljusare blir vinet. Det är alltså framför allt detta som skiljer vitt vin, rött vin och rosévin från varandra, inte vilken färg druvskalen har. Trots detta är det dock bara vita mousserande viner som göra på druvor med blå skal, till de andra används gröna. Druvornas skal innehåller även garvsyra, vilket gör att röda viner har strävare smak än vita viner.
Vindruvan är av naturen rikare på socker än de flesta andra frukter och bär, vilket gör att dess saft vid jäsning kan uppnå en medelhög alkoholhalt. Denna alkoholhalt är tillräckligt hög för att många aromämnen ska bli lösliga i det, men samtidigt inte så hög alkoholhalt att smak- och luktsinnet bedövas. Det är därför vinet har lyckats behålla sin popularitet som måltidsdryck under tusentals år, trots sina något banala beståndsdelar.